Fabian Fjälling – Reflektion över Sveriges nedskräpade badplatser

Fabian Fjälling – Reflektion över Sveriges nedskräpade badplatser

Svensken har ett närmast religiöst förhållande till naturen. Jag vet att de som känner min personliga situation kanske skulle argumentera att mina barn inte är fullt svenska då min fru är adopterad från Korea, men jag kan i alla fall garantera att de har fullt svenska värderingar och att de förstår att det finns ett etniskt svenskt folk.

Jag var en gång ute i skogen och gick med min äldsta dotter på axlarna, som då var ca 2 år gammal. Min dotter kunde då hjälpligt prata och vi kunde följaktligen hjälpligt kommunicera. Plötsligt får min dotter syn på en plastpåse som ligger slängd inne i skogen en bit från där vi promenerar. Hon utbrister ”Titta, skräp… inte slänga skräp i skogen!”. Jag säger, ”Nej, det är jättedumt att slänga skräp i skogen och promenerar vidare”. Efter detta upprepar dottern med emfas ca en gång i minuten ”INTE slänga skräp i skogen!!”. Hon har fullständigt hakat upp sig och jag blir till slut tvungen att gå tillbaka och plocka upp plastpåsen som låg i skogen. Sedan blir dottern nöjd och vi kan tänka på och prata om andra saker än en plastpåse i skogen under vår fortsatta promenad.

Jag har rest en hel del i världen och kan jämföra olika folks inställning till naturen. Jag kommer ihåg när jag satt på en lokalbuss i regnskogen i Costa Rica. Jag såg en mamma som matade sin bebis med någon sorts mjölkersättning ur en petflaska. När bebisen var mätt och petflaskan tom åkte flaskan ut genom fönstret. Jag tänkte ”Varför gör du så mot ditt eget land som du dessutom skall lämna över till bebisen du har i famnen?”. Tittade man på vägkanterna och på andra ställen o Costa Rica var det ganska uppenbart att många hade uppfattningen att om man har skräp i handen så försvinner det om man bara släpper det. Ändå var mitt intryck att många av Costaricanerna var stolta över sitt fantastiskt vackra land med sin otroliga flora och fauna, och fullkomligt magiska stränder.

Jag har dessutom haft förmånen att under tio veckor i min ungdom fått leva med en familj av Hawaiis urinvånare. De har utan tvekan en religiös inställning till naturen. Deras gudar ÄR naturen. De menar på fullt allvar att om du tar en sten från den aktiva vulkanen på huvudön så kommer du att drabbas av olycka tills den dag du återbördar stenen till sitt ursprung. Slår du en drill i havet är det en stor chans att du får en rejäl omgång av lokalbefolkningen, du kissar nämligen i så fall på deras Gud. Du slänger INTE skräp i skogen eller i havet, i Hawaii. Detta kombinerar de på något sätt med en någorlunda aktiv kristen tro som jag kommer ihåg det även om det nu är över 30 år sedan jag var där. Det ingår i kristen tro att vörda och förvalta Guds skapelse, men att anse att havet/skogen/vulkanerna ÄR gudar är inte riktigt kristet i konventionell mening i alla fall. Hawaiianerna är dessutom väldigt stolta över sin folktillhörighet och benämner vitingar som mig ”Haoles”. De gör allt för att jag skall få en upplevelse för livet, vilket de verkligen lyckades med, och benämner mig kärvänligt ”den där Haolen” när de ber vänner och bekanta att ta mig med på olika intressanta saker eller utflykter de tror jag skulle uppskatta. Jag kommer aldrig att glömma min tid i Hawaii och det lokala folkets stolthet över sig själva och sin otroliga natur. Jag hade utan tvekan kunnat tänka mig att bo i Hawaii med dessa människor, men jag hade för resten av livet varit ”den där Haolen”, och det hade jag med tacksamhet accepterat i så fall. Idén att jag med tiden skulle blivit Hawaiian hade både de och jag skrattat åt.

I min barndom när vi i Sverige besökte badplatser var en av de viktigaste delarna i besöket att naturen skulle se orörd ut när vi lämnar. Det är något jag fortfarande anser och som jag tror de flesta svenskar också anser. Det ingår i svenskens respekt för naturen, och den svenska pliktkänslan av att göra sitt yttersta för att inte ligga andra till last. Att badplatser i Sverige nu ser ut som soptippar är ytterligare ett bevis för att Sverige är invaderat av ickesvenskar. De som slänger skräp i naturen har inte känslan av att det är deras hemland, eller deras och deras förfäders natur. De saknar helt enkelt respekt för landet de bor i, och behandlar landets natur på ett sätt som bara det borde vara tillräckligt för omedelbar utvisning. Kommer man dessutom från länder där man inte ens har respekt för sitt eget lands natur kan vi nog bara drömma om att de någonsin kommer lära sig respektera den svenska naturen. De kommer med andra ord aldrig att ens likna svenskar i sitt beteende, än mindre ”bli svenskar”. De som inte ens bemödar sig med att likna svenskens beteende, vill vi svenskar inte ha i vårt land. Lösningen på detta problem är lika enkel som för så många andra nyosvenska problem. Vill du inte bete dig som en svensk får du hitta ett annat land att bo i där ditt osvenska beteende är kompatibelt med lokalbefolkningens förväntningar på hur invånare i deras land skall bete sig. Största chansen att hitta ett sådant land är att åka till ditt hemland.

Stötta fri och oberoende media!

Den fria journalistiken är hotad på internet. Mörka krafter gör sitt yttersta för att tysta oss kritiska röster mot etablissemanget och makten. Om du tycker om vad du läser här på Jonasmagasin så stöd oss gärna med ett bidrag. Utan er fantastiska hjälp så går det inte att överleva som frilansjournalist. Stort tack för ditt bidrag!
Swish : 0767-165063
PayPal : [email protected]
Bank : Handelsbanken
ClearingNr : 6750
Kontonr : 484365738

Bli månadsgivare och stöd JonasMagasin

Fabian Fjälling

Fabian Fjälling

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *