Ska jag bli tvungen att dra ut katetern så det verkligen blir allvarlig sjukdom, skriker kvinnan förtvivlat.

Ska jag bli tvungen att dra ut katetern så det verkligen blir allvarlig sjukdom, skriker kvinnan förtvivlat.

Den fd cancersjuka kvinnan drabbades av livmoderhalscancer och efter det har hon en slang direkt in i njuren. Hon har starka smärtor med morfinbehandling och en enorm trötthet. Vi berättade om henne i artikel den 29 oktober.

Hennes sjukdom innebär att hon har en slang direkt in i njuren som leder till en påse utanpå kroppen. Hon har drabbats av blodförgiftning och varit på flera sjukhus. Hon står i operationskö sedan 1,5 år tillbaka. Slangen stoppar ofta upp och det skapar stor smärta. Katetern byts en gång i månaden och det räcker antagligen inte framöver utan hon måste in till sjukhus oftare. Fastnar hon i någonting med slangen så måste hon akut till sjukvården. Hon försöker byta slangar och spola själv för att inte belasta vården. 

Kvinnan har nu samlat kraft och varit i kontakt med läkaren som har varit Försäkringskassans förtroendeläkare i hennes fall. Utlåtandet han har skrivit visar sig bygga på läkarintyg som inte tillräckligt tydligt beskriver det allvarliga sjukdomstillståndet utan har tolkats som att hon borde kunna ta ett lättare och mindre fysiskt krävande arbete.

Varför har Försäkringskassan Förtroendeläkare?

Försäkringskassan tecknar avtal med ett antal läkare som ska bistå dem i bedömningen av ärenden i medicinska frågor. De tar inte beslut i det enskilda ärendet utan kommer med så mycket information kring de medicinska bedömningarna i ärendet som behövs för att Försäkringskassans handläggare sedan ska kunna se i sina beslutsunderlag om personen uppfyller kraven för sjukpenning. 

Vi presenterar här ljudfilen som innehåller hela samtalet mellan kvinnan och Förtroendeläkaren.

Här nedan förklarar vi några begrepp som förekommer i det inspelade materialet. 

Vilken är den verkliga orsaken till att så många utförsäkras?

Regeringen har i regleringsbrev till Försäkringskassan skrivit att de ska minska sjuktalen. Eftersom Försäkringskassan inte kan påverka hur många människor som blir sjuka är deras enda sätt att göra regeringen till viljes, vilket är deras uppdrag att göra, att neka sjuka människor sjukersättning.

Sjukskrivningarna ska ner till i snitt 9 dagar per år skriver regeringen i regleringsbrev till Försäkringskassan år 2018.

I februari 2016 togs den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen bort som hade en maximal tidsgräns för hur länge någon kunde vara sjukskriven på 2,5 år. Denna tidsgräns införde Ulf Kristersson under sin tid som socialförsäkringsminister i Reinfeldts regering år 2008.

Istället för denna bortre tidsgräns har Försäkringskassan infört en ny mer försåtlig och bedräglig och nästan osynlig tidsgräns som i stort sett omöjliggör att kroniskt långvarigt sjuka ska få ersättning från sjukförsäkringen.

Förtroendeläkarsystemet.

Försäkringskassan har rådgivande läkare som vid bedömning läser de skriftiga handlingarna och kommer med rekommendationer till Försäkringskassans handläggare. Handläggarna saknar medicinsk kompetens men är ändå de som enligt systemet ska bedöma om en människa har rätt till det sociala skyddsnät som vi via arbetsgivaravgiften betalar in. Sjukförsäkring kan med sitt förrädiska namn föra tankarna till försäkring. Om sjukförsäkringen räknades som en försäkring på riktigt skulle dock pengarna som går in i systemet användas till sjuka människor så att de inte både ska vara sjuka och fattiga. Istället förväntas sjukförsäkringen gå plus år efter år, vilket nu är fallet.

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan är ett system som måste ha inrättats främst för att ställa högre och högre krav på de sjuka människorna ju längre tid man är sjuk oberoende av vilket sjukdom och diagnos man har.

Arbetsförmåga

Detta magiska ord ska beskriva hur mycket man trots sin sjukdom kan arbeta. Under de första 180 dagarnas sjukskrivning bedöms arbetsförmågan mot ens ordinarie arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda. Efter dag 180 ska man få sin arbetsförmåga bedömd mot ett normalt förekommande arbete om inte särskilda skäl talar mot det eller det annars kan anses vara oskäligt med en sådan prövning.

Efter dag 365 kan en prövning av arbetsförmågan mot arbete hos arbetsgivaren endast ske om det kan anses oskäligt att pröva arbetsförmågan mot ett normalt förekommande arbete.

Det är formuleringen normalt förekommande arbete som har orsakat att många kroniskt sjuka har utförsäkrats. Kritiken har riktats både mot att man prövas mot helt påhittade arbeten som inte existerar i verkligheten på arbetsmarknaden och dels för att man tvingas säga upp sig från sitt arbete och börja omskola sig innan man ens hunnit bli stark och frisk nog att klara av det.

Den trygghet som den välkända arbetsplatsen med arbetskamrater som man känner och den anställningstrygghet man har på arbetsplatsen förlorar man också om man tvingas söka alla på arbetsmarknaden förekommande arbeten. Det försvårar många gånger återgång i arbete och leder istället till att man nekas sjukpenning och istället för att “bara” vara sjuk också blir fattig.

I utredningen SOU 2019:2 har regeringen gett utredningen i uppdrag att bland annat titta på bedömningen av vad som ska utgöra särskilda skäl för att skjuta upp prövningen av arbetsförmågan mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Detta redovisade utredningen i januari 2019 i ett delbetänkande.

Snåriga och stränga undantagsregler

Undantagsreglerna från att prövas mot normalt förekommande arbete gäller dels begreppet särskilda skäl och dels begreppet oskäligt. Utredningen har granskat ett 70-tal kammarrättsdomar som rör begreppen särskilda skäl och oskäligt. Domarna har meddelats mellan 2010 och 2018. Under denna period har Högsta förvaltningsdomstolen meddelat en dom om särskilda skäl. Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden är vägledande och har stor betydelse för rättstillämpningen.

Utredningens slutsats är att kravet att Försäkringskassan redan efter 180 dagar ska pröva arbetsförmåga mot annan än den sjukes arbetsgivare är alltför sträng. Man måste enligt förarbetena till lagtexten med stor sannolikhet kunna återgå till arbete hos arbetsgivaren före dag 366 för att särskilda skäl för att skjuta upp bedömningen av arbetsförmågan mot ett normalt förekommande arbete ska finnas. 

Dessa skäl bedömer utredningen att man har mycket svårt att uppfylla och hänvisar till en prejudicerande dom i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2016 ref 10) där den behandlande läkaren bedömt prognosen var mycket god att han skulle kunna återgå i arbete inom tidsramen men den sjuke ändå inte bedömdes uppfylla kravet. Den andra slutsatsen är enligt utredningen att begreppet oskäligt inte i tillräcklig utsträckning kompenserar för att de särskilda skälen inte är tillämpliga efter dag 365. 

De har vid sin genomgång av rättspraxis funnit ett flertal mål i vilka den försäkrade enligt läkarintyg har kunnat återgå efter dag 365. Inte i något av dessa fall har kammarrätterna bedömt att undantaget oskäligt skulle vara tillämpligt. Det beror på att kammarrätterna utifrån förarbetena ställer krav på att den försäkrade lider av allvarlig sjukdom för att en prövning mot ett normalt förekommande arbete ska anses vara oskälig.

Ni kan höra samtalet som kvinnan hade med sin handläggare på Försäkringskassan här.

Den förtroendeläkare som kvinnan pratar med kommer att försöka få Försäkringskassan att ta reda på prognosen. Om den behandlande läkaren kan skriva i intyg att prognosen är att kvinnan kan återgå i ordinarie arbetstid innan april så kan hon ha en chans. Det är förstås helt godtyckligt om den behandlande läkare redan innan en planerad operation bedömer det eller inte.

Försäkringskassehandläggaren har nekat kvinnan att hjälpa till att ta fram uppgifterna som behövs. Hon har snäst av henne när hon bett om hjälp och sagt att det inte är hennes jobb. Samtalet mellan kvinnan och Försäkringskassans handläggare kan ni lyssna på här .

Det stämmer dock inte att handläggaren kan resonera så enligt förtroendeläkaren. Nu försöker han få Försäkringskassan att göra det de är skyldiga att göra. De är nämligen skyldiga att samarbeta och samordna med andra aktörer och säkerställa tillsammans med den sjuke och inblandade myndigheter att alla de uppgifter som behövs för bedömningen tas in.

Kvinnans samtal med förtroendeläkaren hittar du här.

Stöd fri media Swish 0767165063

Stötta fri och oberoende media!

Den fria journalistiken är hotad på internet. Mörka krafter gör sitt yttersta för att tysta oss kritiska röster mot etablissemanget och makten. Om du tycker om vad du läser här på Jonasmagasin så stöd oss gärna med ett bidrag. Utan er fantastiska hjälp så går det inte att överleva som frilansjournalist. Stort tack för ditt bidrag!
Swish : 0767-165063

Bank : Handelsbanken
ClearingNr : 6750
Kontonr : 484365738

Bli månadsgivare och stöd JonasMagasin

Profilbild

Maya Persson

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *